FRÅN UTFATTIGA TILL SLUMP, FRÅN SLUMP TILL SUCCÉ!

Allt började av en slump och med en 9mm patron. En kväll hemma vid köksbordet gjorde Paula ett smycke till sig själv av en tomhylsa. Vad hon inte visste då var att snart skulle jägare världen över älska och bära hennes smycken.

En bild på Instagram av 9mm patronen hängande från en kedja satte bollen i rullning. Snart började vänner fråga Paula om hon kunde göra halsband även åt dem. Det var klart hon kunde limma ihop fler, men först behövdes pengar. Paula hade tidigare sagt upp sig från sitt jobb och det fanns inte en enda krona över då de levde av de pengar Daniel, Paulas sambo drog in på sin nystartade verksamhet. Paula lånade 300 kronor av mamma för att ha råd att köpa in den låda kulor hon behövde för att göra fler halsband.

MANSCHETTKNAPPARNA & LÖSNINGEN

Daniel, som nästan dagligen bar skjorta önskade ett par manschettknappar, och han fick som han ville. När han skulle prova manschettknapparna tappade han den ena i golvet och den gick sönder. Limmet höll inte. Paula som är en obotlig perfektionist insåg att limmade smycken aldrig skulle hålla, och om deras vänner och bekanta ville ha manschettknappar kunde de inte leverera en så låg kvalitet, inte ens om de gav bort dem gratis. Något måste göras. Paula och Daniel slog sina kloka huvuden ihop och tillsammans funderade de på hur de skulle göra för att få manschettknapparna och halsbanden att hålla.

KALIBER? VAD ÄR DET?

Lösningen fanns närmare än de anade. Daniels morfar var silversmed, och på vinden fanns en ärvd cigarrlåda full med mystiska verktyg.

Med hjälp av timme efter timme framför YouTube lärde de sig använda verktygen. På rekordfart hade de lärt sig guldsmide och snart höll manschettknapparna tillräcklig kvalitet. Ryktet spred sig även utanför vänkretsen och fler och fler jägare började höra av sig med önskemål om att få manschettknappar och halsband i deras egen kaliber. Kaliber? Vad var det? Paula, som varken jagat eller hållit i ett vapen tidigare var återigen tvungen att plugga på. Hon hade ju hylsor i två olika storlekar. Det var alltså det som var ”kaliber”. När Paula googlade vidare insåg hon att det fanns några fler att välja på än de två hon hade, och olika vapen krävde olika kaliber. Det var först nu Paula började förstå hur många kaliber som finns. Hon började samla på hylsor för att kunna erbjuda alla jägare smycken i just deras kaliber.

HOBBY BLIR FÖRETAG OCH BEAR PÅ TULLGARN

Några veckor senare hade hennes designer nått den svenska jaktpressen. Återigen var Paula tvungen att trappa upp hobbyverksamheten som nu plötsligt var på väg att bli ett företag. Paula registrerade en enskild firma. Natten innan Jaktjournalen publicerade en notis om smyckena spenderade de med att i panik bygga en hemsida. Via Jaktjournalen och ytterligare två andra jakttidningar fick Jägarsverige nys om hennes designer och redan samma dag Jaktjournalen landade i prenumeranternas brevlådor började beställningarna komma in. Inom kort kom den första beställningen från utlandet. Känslan hos Paula när hon skrev ”San Diego – Kalifornien, USA” på kuvertet var smått overklig.

Nu hade det gått 14 veckor sedan 9mm patronen förvandlades till ett halsband vid Paulas köksbord. 14 veckor som innebar att Paula och Daniel självlärt sig guldsmide, registrerat företag, byggt hemsida, medverkat i tre jakttidningar och fått sin första utlandskund.

BEAR

Under den 15e veckan, i maj, ställde de ut på en av Sveriges största jaktmässor. Med noll kronor i budget bytte de till sig en bil mot en obetald skuld en av Daniels kunder var skyldig honom. Ett partytält för några hundralappar, ett hemsnickrat golv, och lite blocketfynd utgjorde den 9 kvadratmeter stora utomhusmontern. På mässan blev det än mer uppenbart. Även om Paula Lindgren fortfarande inte var ett namn alla kände till var det många följare från sociala media som kom fram för att säga hej, men framförallt ville de se de övriga designer som hade vuxit fram under företagets intensiva 14 första veckor. I samband med mässan lanserades också smycket BEAR som kom att bli Paula Lindgrens signatursmycke, en av flera designer som Paula med stolthet kunde presentera som sina egna.

TROFÉSMYCKEN

Ryktet om Paula Lindgrens smycken gick, och jägare började nu skicka in sina egna hylsor för att få dem omgjorda till smycken. Paula och Daniel myntade begreppet ”Trofésmycken”, smycken gjorda av hylsorna från en minnesvärd jakt. Många skickade med en jakthistoria med hylsan. Det var ett stort nöje att läsa om guldbockar, skoveloxar och krokodiler som fällts med hylsor i alla möjliga kaliber.

Sommaren gick, och beställningarna fortsatte rulla in. Paula var inte nöjd. Mässingen i hylsorna oxiderade så snabbt, och hon tyckte inte att kunderna skulle behöva sitta och polera och kleta med sina smycken. Några misslyckade försök med lackbehandling ledde fram till vidare research och snart stod ett guldpläteringslabb färdigt, byggt med hjälp av Daniels bror som stod med den nödvändiga elektrokemiska kunskapen. Paula och Daniel började guldplätera alla smycken. Inom kort pläterade de även i platina, och snart insåg de att de mer eller mindre var ensamma på världsmarknaden med att plätera smycken av hylsor med ädelmetall.

ELEKTROKEMISKT LABB I KÖKET & METALLSPÅN I FÖTTERNA

Vid den här tiden började sommaren lida mot sitt slut och Daniel hade lagt ned sin konsultverksamhet för att på heltid jobba tillsammans med Paula i deras växande företag. Ett nytt farthinder hade börjat dyka upp i deras väg. Fram till nu hade de suttit hemma i sin lägenhet på 27 kvadratmeter och tillverkat alla smycken. Soffan och köksbordet hade de sålt för att istället lyfta in en tre meter lång arbetsbänk i trä. Köket inhyste numera ett komplett elektrokemiskt labb, polertrumlare och andra kemikalier. Väggarna i den lilla enrummaren började bli rosa av allt polervax som yrt runt i luften, och Daniel hjälpte Paula plocka metallspån ur fötterna innan de skulle gå till sängs på morgonen. Att sova på nätterna var det inte tal om. Det var för varmt för att jobba på dagarna, så nätterna gick åt till produktion av smycken och kommunikation med kunder.

Flyttade nästan in i soprum

De behövde en lokal att fortsätta växa i. I Stockholm är lokaler två saker. Dyra, och svåra att få tag i. Efter att ha kollat på en del av en korridor i ett rivningshus och ett soprum utan fönster började det kännas ganska tröstlöst att hitta ett vettigt kontrakt för en rimlig summa.

Men så helt plötsligt blåste turens vindar deras väg och de fick hyra en lokal i en vacker stenfastighet, byggd på 30-talet, i närheten av deras bostad. Äntligen skulle de kunna utöka ytterligare utan att behöva tumma på boendet.

DECEMBERTOPPEN OCH "HYLSDROTTNINGEN"

En intensiv höst nådde sin topp under julen. Paula och Daniel sålde lika mycket smycken under december som de hade gjort under resterande av årets månader tillsammans. Fingrarna blödde när verktygen lades ned några dagar innan nyåret och 2015 rivstartade på nyårsdagen med den dittills största enskilda beställningen någonsin, och så fortsatte hela januari. Beställningarna kom in i en sådan takt att den utlovande leveranstiden inte längre räckte till. Februari och mars blev lugnare vilket gav utrymme för några djupa andetag och välförtjänt vila.

Hylsdrottningen

Under början av 2015 ledde ett antal intressanta samarbeten med större varumärken till ytterligare framgångar för Paula Lindgren, och antalet länder Paula och Daniel hade sålt till ökade stadigt.

Ett aktiebolag bildades. De första smyckena i solitt guld blev till. Daniel tog jägarexamen, nu var det på riktigt, smycken för jägare AV jägare. Ett tiotal jakttidningar runtom i världen skrev om företaget. I Sverige skrev den klassiska tidskriften Veckorevyn en artikel om Paula som inspiration för unga tjejer som skulle gå mot strömmen och starta eget. Paula fick i tidningen smeknamnet ”Hylsdrottningen”.

CIRKELN SLUTS MED GRYM KUNDSERVICE

Paula och Daniel blev inbjudna till en guidad tur på Normas fabrik i Åmotfors. Nu, äntligen hade de sett hela kedjan, från början, råvaran, hylsan, till slutet, ett färdigt smycke. I maj var det återigen dags för en mässa. Denna gång på Elmia i Jönköping och den lilla 9 kvadrats montern var nu utbytt mot 15 kvadratmeter vardagsrum med trägolv och tweedmöbler. I vanlig ordning var Paula inte nöjd med det som gick att köpa över disk, utan samtlig inredning byggdes för hand veckan innan mässan. Det började nu bli uppenbart, Paulas vilja att ständigt förbättra både produkter och varumärke skulle komma att avspegla sig i allt företaget representerade.

Grym kundservice

Fler och fler kunder började också lovorda Paula Lindgren för dess goda kundservice och nära relation med kunderna. Paula och Daniels vänner och familj engagerade sig i företaget. Vid tidpunkter med högt tryck på beställningarna hoppade Paulas föräldrar in för att avlasta. Daniels bröder började hjälpa till i högre utsträckning, och en av hans bröder som var jurist, stöttade vid juridiska frågor som mönsterskydd och upphovsrätt. 2015 var året då produktionen effektiviserades ytterligare, och kvalitén på smyckena gick upp i samma takt som kapaciteten för verkstaden ökade.

20+ länder

Vid årsskiftet 2015-2016 hade små, svarta lådor med guldlogotyp skickats till en bra bit över 20 länder, och nästa spännande fas för företaget inleddes. I januari 2016 lanserade Paula Lindgren en ny hemsida med produkter helt i solitt silver och guld. En ytterligare värdehöjning för kunderna. Nu kunde Paula och Daniel säga med säkerhet att de tillverkar världens bästa jaktsmycken. Repertoaren utökades med smycken av hagelhylsor.

VISIONEN

Under 2016 blev Paulas vision för företaget mer och mer tydlig. Hon ville skapa smycken med så hög kvalitet och sån standard att de, precis som en fin handbyggd bössa, skulle kunna gå i arv i generation efter generation. Hösten 2017 avvecklades produktionen av pläterade smycken för att istället bytas ut mot en ny tjänst med högre kvalitet. Tidigare hade hylsan som kunden skickat in bearbetats till ett smycke, men för mycket av kvalitén var lämnad åt slumpen och gick inte att kontrollera. Mässingen i hylsorna hade olika sammansättning beroende på fabrikat, och det gjorde att de höll olika bra mot de salter och fetter som kroppen producerar. Beslutet var enkelt. Paula Lindgren började ta emot hylsor för avgjutning i silver och guld istället. Varje enskild hylsa som skickades in av kund fick en unik och kundspecifik form som arkiverades hos Paula Lindgren. Nu kunde Paula för första gången erbjuda livstids garanti mot fabrikationsfel på smyckena.

VAD KOMMER SEN?

Framtiden ser mycket ljus ut. Nya kollektioner och produktområden lanseras regelbundet, och specialbeställningarna ökar kontinuerligt. Smycken i horn, elefantskinn, betar, ben, tänder och klor har lämnat verkstaden och antalet länder dit Paula Lindgren Hunting Jewelry har skickat sina smycken översteg under 2018 femtio till antalet.