Guld

Guld som ska arbetas till smycken måste ingå legering med andra metaller för att få tillräcklig styrka.

100 procent rent guld är detsamma som 24 karat. Rent guld utan inblandning kallas för finguld och förekommer mest i form av tackor av varierande storlek. När rent guld legeras, det vill säga blandas med andra metaller, blir guldhalten lägre. Vid 37,5 procent guld är finhalten 9K. Ädelmetallarbeten med lägre finhalt räknas inte som guld. De får inte säljas som guld i Sverige och får inte heller ha stämplar som gör att de kan förväxlas med guldföremål.

Det man i dagligt tal kallar för äkta guld är en legering bestående av minst 9K motsvarande 375 tusendelar finguld. Det ska vara lika mycket guld rakt igenom – inte bara på ytan. Man kan inte se på ett ädelmetallarbete hur mycket guld det innehåller och inte heller känna det på vikten; färg och lyster kan uppnås genom polering och/eller ytbeläggning. Det räcker inte med att finhalten stämplats in för att halten av guld ska godkännas som äkta. Det måste finnas minst en stämpel till, namnstämpeln eller kontrollstämpeln, för att garantera den angivna finhalten.

Inga stämplar behövs för arbeten som väger mindre än ett gram, dessa föremål kan dock stämplas på frivillig basis.

Ibland säljs föremål som är förgyllda med ett tunt skikt guld under beteckningen guldpläterat eller guld på silver:

En förgyllning är den tunnaste guldbeläggningen. Den nöts bort på kort tid, då oxiderar metallen under och det visar sig som missfärgning.

Gulddoublé är samma metod som förgyllning, en elektrolytisk utfällning av guld på metallföremål, men något tjockare beläggning.

Guldpläterat är den tjockaste beläggning när en tunn guldplåt läggs över oädel metall.

Guld på silver är samma typ av mekanisk beläggning som guldplätering fast på föremål av silver. Sådana föremål får inte vara stämplade som ädelmetallarbeten av guld.

Det finns en mängd andra legeringar som kan likna guld. Legeringar med lägre finhalt än 9K räknas inte som äkta guld och får därmed inte stämplas som ett guldföremål. Mässing, tombak, brons, malm och gulmetall kan likna guld. Rhodierat silver eller andra metaller som behandlats med rhodium liknar vitguld.

Benämningen Karat delas i 24 delar

Karat står för guldhalten i en guldlegering och kan lätt översättas till tusendelar. 24K är 100 procent rent guld. I Sverige använder de flesta tillverkare av smycken fortfarande karatbeteckning för att ange guldhalten. I andra länder anger man istället halten guld i tusendelar, så i de svenska butikerna förekommer både varianterna.

* När 14K uttrycks i tusendelar anges alltid 585 och inte det exakta värde som anges i tabellen ovan.

**Före 1988 innebar 23K ett guldinnehåll av 975 tusendelar, medan 23K idag motsvaras av det mer korrekta 958 tusendelar.

Karat i ädelmetall är inte detsamma som Carat i ädelstenar, vilket istället anger ädelstenens vikt. 1 Carat motsvarar till exempel 0,2 gram.

Färgen på guld

Det är inte möjligt att avgöra äktheten av guld på färgen. Beroende på vilka metaller eller metallsammansättningar som guldet legerats med förekommer stora färgvariationer. I stort sett alla regnbågens färger: röda, gula, gröna, blåa, purpuraktiga och vita färger förekommer i många nyanser. En annan faktor som komplicerar bedömningen är att även oädla metaller kan blandas till legeringar som i välpolerat tillstånd har exakt samma färg som en guldlegering. De är därmed omöjliga att skilja från äkta vara.

Rödguld

Denna färg är både den äldsta och mest välkända. Den röda färgen uppnår man genom att legera guld med koppar. I Skandinavien föredras de lite rödare nyanserna, i Sydeuropa är gulare legeringar vanligt. Den helt dominerande guldlegeringen i Sverige är den så kallade roséfärgen, vilken består av 75 procent guld i 18 karat, 8-9 procent silver och 16-17 procent koppar. Även zink kan förekomma som legeringsmetall i mindre mängder i gjutna smycken i 18K och 14K.

Gult och grönt guld

Byter man ut en del av kopparn mot silver med bibehållen finhalt får man en mindre röd nyans som går mot gult till gulgrönt ju mer silver som ersätter kopparn. I grönt guld har allt koppar ersatts med silver.

Vitguld

Vitguld är en legering av guld och andra metaller som silver, koppar, nickel och palladium. Det krävs att någon annan metall påverkar legeringens färg så intensivt att guldets gula färg inte framträder, utan legeringen får en rent vit färg, vitguld. En 18K vitguldslegering innehåller exakt lika mycket guld som en 18K rödguldslegering, det vill säga 75 procent rent guld.

Blått guld

Detta är en legering av guld och stål, för det mesta i förhållandet 75 procent guld och 25 procent stål, som ger en blåaktig nyans. Denna legering var mycket omtyckt under 1800-talet, men är ovanlig idag.

Purpurfärgat guld

Purpurfärgat guld är en legering av guld och aluminium i 75 procent guld och 25 procent aluminium. Färgen är inte direkt purpur, utan liknar snarare brons med ett plommonblått skimmer. Användning av denna legering har aldrig varit så utbredd eftersom bearbetningen är mycket svår.

Silver

Äkta silver har en finhalt av lägst 800 tusendelar eller 80 procent finsilver. Resterande 20 procent är vanligtvis koppar. När silvret är helt eller delvis legerat med kadmium kallas det för verkssilver, och är den vanligaste finhalten i matsilver.

Den vanligaste smyckeslegeringen är 925 tusendelar, det vill säga 92,5 procent, silver och resten är koppar. 925 silver kallas även Sterling eller Sterlingsilver. Sterlingsilver är vitare och mjukare att bearbeta än verkssilver.

Det finns legeringar som kan likna äkta silver. Nysilver innehåller inget silver utan 64 procent koppar, 24 procent zink och 12 procent nickel. Det är vanligt att nysilver försilvras.

Platina

Äkta platina har en finhalt av lägst 850 tusendelar eller 85 procent platina, resterande 15 procent är vanligtvis koppar men kan också vara kobolt, wolfram eller palladium. I Sverige tillhör platinasmycken sällsyntheterna. Oftast tillverkas bara exklusiva smycken i denna metall.

Platina är en separat metall och får inte förväxlas med vitguld. Ren platina har en specifik vikt på 21.45 g/cm3, och är väldigt tungt jämfört med 18K guld som väger 15.3 g/cm3 eller silver 10.4 g/cm3. Smälttemperatur för platina är 1772 C medan silver smälter vid 962 C och guld vid 1064 C.

Platina är den dyraste av ädla metaller på marknaden och efterfrågan ökar. Främsta orsaken till det är att 80 procent av den tillgängliga platinan på jorden används i bilindustrier, bland annat till katalysatorer.

Palladium

Äkta palladium har en finhalt av lägst 500 tusendelar fint palladium. Palladium började användas som ädelmetall först på 1930-talet, som ett alternativ till platina, och blev alltmer populär i guld- och silverlegeringar tack vare sin vita färg.

(Källa SWEDAC)

Palladium, Pd, uppkallat efter asteroiden ”Pallas”, är en relativt ovanlig smyckesmetall. Palladium tillhör en av platinametallerna och bryts tillsammans med platina som en biprodukt av platinautvinningen. Palladium har en mörkgrå, djup lyster, och metallen används förutom till ringar, även som pläteringsmetall på skospännen, bältesspännen, glasögonbågar och andra typer av dekorativa metallbeslag. Metallen är mycket korrosionsbeständig och lämpar sig därför som ytbehandling i krävande miljöer. Palladium upptäcktes först 1803.

Sedan 1999 är palladium godkänt att användas i ädelmetallarbeten, och därmed godkänt att kallas ”ädelmetall” i kommersiell mening. Det behöver dock inte stämplas med varken ansvarsstämpel eller finhaltstämpel. Andra användningsområden för palladium är katalysatorer till bilar, tandteknik, samt elektronikkomponenter.

Legeringar - En vanlig legering i Sverige är Pd500, som består av 50% palladium och 50% silver. Det bibehåller vissa egenskaper hos palladiumet, samtidigt som kostnaden kan hållas nere. 

Historia: Palladium är en väldigt ung metall som hamnat i skymundan bakom platina, men som ekonomiskt spelar en större och större roll i framförallt bilindustrin. Palladium har skjutit i höjden i pris, och kostar idag nästan dubbelt så mycket som platina.

Stämplar: Förekommande stämplar på palladium är främst: ”500” och ”Pd” men palladium behöver inte stämplas enlig lag.